Hur säkerställs ett fritt och rättvist EU-val?
Fria och rättvisa val är kärnan i den demokratiska processen. Väljarna bör kunna göra sitt val utan inblandning och manipulation. Därför har EU-länderna och EU-institutionerna vidtagit flera åtgärder för att förhindra illasinnad inblandning, desinformation, cyberattacker och dataintrång under EU-valet.
De nationella valmyndigheterna arbetar för att se till att EU-valet är rättvist och fritt från inblandning och manipulation. Det gör de i enlighet med europeisk och nationell rätt och med stöd från EU-institutionerna.
I det arbetet ingår att försvara valet mot potentiella försök till manipulering av information, cyberattacker, dataintrång och hybridhot.
Det sätt som medborgarna röstar på i EU-valet varierar från land till land. I vissa länder använder väljarna röstsedlar, i andra kan de rösta elektroniskt eller på nätet.
Oavsett hur röstningen går till finns det etablerade rutiner för att dubbelkontrollera rösträkningen. Det finns också nationella system för att rapportera, kontrollera och korrigera eventuella tekniska fel, eftersom små oriktigheter och mänskliga fel kan förekomma i vilket val som helst.
Europeiska valsamarbetsnätverket sammanför medlemsländernas myndigheter med ansvar för valfrågor. Här hittar du den myndighet som ansvarar för valintegriteten i ditt land: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern.
- Dela på Facebook - Vem ansvarar för att se till att EU-valet är fritt och rättvist?
- Dela på Twitter - Vem ansvarar för att se till att EU-valet är fritt och rättvist?
- Dela på Linkedin - Vem ansvarar för att se till att EU-valet är fritt och rättvist?
- Dela på WhatsApp - Vem ansvarar för att se till att EU-valet är fritt och rättvist?
Det är de enskilda EU-ländernas ansvar att säkerställa cybersäkerheten i samband med EU-valet.
Det innebär att EU-länderna ska skydda såväl valrelaterade nätverk och informationssystem som deras användare mot cyberhot som kan skapa problem genom att orsaka störningar i genomförandet av valet och för väljarna. Några exempel på sådana hot är hackningar eller cyberattacker.
Inför EU-valet samarbetar EU-länderna för att förbereda sig för möjliga cyberhot. De får stöd från EU:s institutioner, organ och byråer såsom EU:s cybersäkerhetsbyrå eller cybersäkerhetstjänsten för unionens institutioner, organ och byråer.
Att anordna säkra val förutsätter behandling av personuppgifter såsom väljarnas namn, adress, födelsedatum eller personnummer.
De nationella valmyndigheterna följer EU-regler och nationella regler för att säkra en hög dataskyddsnivå under EU-valet. Detta omfattar skydd av personuppgifter mot obehörig eller olaglig behandling och oavsiktlig förlust.
Hitta den myndighet som utövar tillsyn över dataskyddet i ditt land.
Desinformation är innehåll som avsiktligt manipuleras och sprids i syfte att vilseleda eller lura människor för att uppnå vissa strategiska, politiska eller ekonomiska mål. Detta kan exempelvis vara att undergräva förtroendet för demokratiska institutioner, processer eller val, eller att påverka valresultat.
Desinformation behöver inte vara helt felaktig eller påhittad. Manipulation kan ske på många sätt. Information eller innehåll presenteras ofta utan kontext, med vilseledande rubriker eller foton, eller så presenteras äkta innehåll som något helt annat.
Desinformation kan hota samhället eftersom den kan undergräva demokratin, snedvrida den demokratiska debatten, polarisera samhället och göra det svårt för allmänheten att göra ett demokratiskt val utan inblandning och manipulation.
Stanna upp och tänk efter innan du delar innehåll! Desinformation drivs på av personer som är för snabba med att trycka på ”dela” eller ”gilla”, kanske till och med innan de har läst vad de egentligen delar.
Desinformation bygger ofta på en av följande tekniker för att få människor att dela den vidare:
- Innehållet väcker starka känslor, såsom ilska, upprördhet, rädsla eller begär.
- Innehållet är väldigt polariserande.
- Innehållet framstår som för bra eller för dåligt för att vara sant.
Du hittar tips och råd i faktabladet "Så här avslöjar du en fejknyhet".
EU-institutionerna, civilsamhället och andra arbetar på olika sätt med att motverka desinformation. Läs mer här:
- Europaparlamentets webbplats om desinformation
- EU-kommissionens webbplats om desinformation
- Europeiska utrikestjänstens webbplats om desinformation
- Arbetsgruppen East StratCom:s webbplats EUvsDisinfo
- Europeiska observatoriet för digitala medier (EDMO) sammanför faktagranskare, experter på mediekompetens och forskare för att analysera och motverka desinformation. Edmo har lokala centrum i alla EU-länder
- Lista över nationella faktagranskare: Europeiska nätverket för faktakontrollstandarder (EFCSN)